Motsatsen till förra inlägget!! Till exempel:

Vi vaknar och jag råkar försova mig lite, hinner bara gå ut typ 20 minuter. Sixten lyssnar inte och nosar på varje grässtrå vi passerar. När jag går hem på lunchen har lektionen dragit över så jag hinner bara släppa ut honom på tomten.
Jag slutar sedan sent på eftermiddagen och ingen annan har hunnit hem, så Sixten har behövt vara ensam ca 6 timmar sammanlagt. Går ut 50 minuter, med mycket seg tempo. Sixten "ska bara" hela tiden, och att springa lös är det inte tal om. Han nosar och verkar ha knäck i lurarna hela promenaden. Dessutom glömde jag både vantar och godis hemma, så fingrarna är som istappar och jag har inget att belöna med (utom rösten och lite klappar) när Sixten skvallrar på hundar så han tröttnar efter ett tag och drar mot hundarna vi möter istället.

När vi kommer hem släpps Sixten ut på tomten en stund, men vägrar komma när vi ska gå in. Så han får vara där en stund medans jag står i dörröppningen och väntar. Försöker 15 minuter senare, då kommer han motvilligt. Kvällspromenaden går sedan lika dåligt som tidigare promenader, och klickerträningen fungerar inte.

Detta exempel inträffar otroligt sällan, typ nån gång varannan månad kanske. Jag drar ju till med det värsta tänkbara, men som ändå är realistiskt liksom ;)