Var nyss ute på en promenad på 30 minuter, men det blev inte så mycket fysisk aktivering. Mer träning och så :). Vi började med att stanna till på skolgårdens bandyplan (inte så stor, men väl inhägnad) där jag släppte honom lös. Dels blev det en del lek i snön, men ganska mycket träning också! Stanna kvar, inkallning och skvallerträning! Blev jätteglad och stolt vid ett tillfälle, då Sixtens blick fastnade på någonting (jag såg inte vad). Jag kallade in och han vände blixtsnabbt och rusade utan vidare ända fram till mig. Först när han fick sin belöning såg jag vad han hade tittat på. Två schäfrar kom gående med sig ägare i släptåg, ca 20 meter bort. Denna gång (när jag upptäckte de) började Sixten skvallra direkt, istället för att bara "fastna" som det kan bli ibland. Men ändå, så himla kul att han sket i hundarna bara för att komma till mig!

När vi hade varit där en stund gick vi vidare, upp i skogen! Jag bestämde mig för att prova något nytt, så jag band Sixten vid ett träd och gick över en kulle. Där gick jag ett ca 15 meter lång personspår! Väldigt enkelt och okomplicerat såklart, det var ju typ första gången (vi körde ju en gång med farfar för flera månader sen, men det gick inget vidare..). Denna gång gick det iallafall jättebra! Han följde spåret bra och vek aldrig av :).

När vi hade gått vidare en stund ville jag lägga ett till spår, och denna gång utökade jag det med 5 meter. Det gick också bra, men han vek av en gång (jag hade missat att itt spår korsade ett rådjurspår). Då visade jag diskret tillbaka honom till spåret, och sen gick resten jättebra :). Det är nog något jag kommre fortsätta med, på hobbynivå då. Så himla enkelt och man behöver inte förbereda något speciellt för att lägga spåret! Jag kanske skiter i viltspårsgrejen helt, jag är nog lite för lat för att "rusa runt" och leta efter ställen som säljer klövar x).

Nu när vi kom hem fick han ett tuggben, och nu ligger han utmattad och sover här under dator-skrivbordet :'). Puss o hej på er!