Jag, mamma, Sofie och Sixten gick till centrum och tillbaka idag (en totalpromenad på drygt 1 timme), för att försöka trötta ut Sixten tills ikväll. I centrum, medans mamma handlade, var jag med Sixten i parken och skvallertränade + lite annat. Typ inkallning, hopp på stenar, fot och sånt. På hemvägen gick vi genom skogen och så bestämde jag och mamma oss för att köra ett lättare personsök. Jag sprang och gömde mig och Sixten hittade mig snabbt med glädje. Sen när vi skulle gå tillbaka till stigen (tänkte inte sätta på kopplet förräns då, ville inte att det skulle bli "haha jag fick fast dig!") så blev han helt överlycklig och bara rusade runt runt runt! Jag kallade in honom ett flertal gånger, men varje gång han hade fått sin belöning rusade han iväg direkt. Efter någon minut började jag bli riktigt orolig. Om detta hade hänt ute på fälten - den enda platsen där jag egentligen vågar släppa honom lös - hade jag antagligen bara satt mig ner och låtit honom springa av sig. Men här vet jag ju att det finns mycket vilt, och även en bilväg inte så långt bort. Så jag körde en nödlösning; jag satte mig på huk och grävde i marken. Sixten blev såklart nyfiken och kom fram till mig, och där jag hade grävt hade jag då lämnat en hög med godis. Jag hade liksom "hittat" mat om ni fattar. Sen blev det inga problem att gå vidare efter det, men det var ändå lite skärrande. Han hade säkert koll på mig och hade nog inte stuckit iväg utan anledning - men om det hade kommit ett rådjur hade han nog inte tvekat. Så inga mer chansningar - f.r.o.m. nu släpps han bara på fälten!!

Men annars så är jag väl lite nervig inför ikväll. Kommer ju vara hemma med Sixten, är spänd för hur han ska reagera på raketerna. Det var mycket smällare och så i parken idag, de reagerade han inte ens på. Hoppas att det är ett gott tecken!!

Puss! Och kom ihåg: Släpp aldrig eran hund om ni inte kan lita på den till 100%!