Jag började ju i slutet av oktober, och då hade jag en hund som var omöjligt att få kontakt med vi hundmöten för att han blev så glad. Han drog som en galning i kopplet och verkade glömma att jag fanns. Han jagade även fåglar och katter utan att lyssna på tillsägningar, och hans allmäna viltintresse var (är) mycket stort. En gång stack han efter ett rådjur, och sedan dess får han aldrig vara lös i skogen.

Jag började med att jag varje gång en hund närmade sig gick åt sidan, sa "sitt" och tryckte till Sixtens rumpa så att han satte sig ner (detta är inget måste, men jag kände att jag lättare fick kontakt med Sixten om jag lyckades få honom att sitta först) och så klickade jag, gav godis, klickade, gav godis, klickade, gav godis o.s.v. När hunden var utom synhåll gick jag vidare.

På detta sätt tränade jag i kanske en vecka, sedan provade jag att (efter att jag gått åt sidan och satt ner Sixten) inte klicka och ge godis. Då tittade Sixten upp på mig, och då fick han klick+godis. Han fattade snabbt att han skulle titta på mig när han såg en annan hund. Så låångsamt började jag hålla ett mindre och mindre avstånd mellan hundarna vi mötte, men Sixten fick fortfarande sitta ner. Efter någon månad kunde han sitta ca 10 meter bort från en hund och skvallra, oftast iallafall. Ungefär vid denna tid fungerade det också bra för honom att skvallra gående, om hunden var typ 40-50 meter bort.

Och ja, vecka för vecka så går det helt enkelt att ställa lite högre krav! Nu, efter 3 månader, kan Sixten skvallra gående om hunden är 10 meter bort, eller mer. Om den är närmare så fungerar det att gå ibland, men oftast får jag stanna och sätta ner honom. Han har också automatiskt lärt sig att skvallra på människor, katter och fåglar. Och som ni har sett de senaste dagarna så skvallrar han även på vilt, även om han inte är särskilt bra på att hålla fokus vid sådana tillfällen än.